Under konferenslunchen den 4 november har du möjlighet att delta i ett lunchsamtal tillsammans med andra deltagare som delar ditt intresse för en aktuell fråga inom kultur- och fritidsområdet.
Årets konferenstema är en utvecklad kultur- och fritidsverksamhet för barns och ungas hälsa. Lunchsamtalen ger dig möjlighet att utbyta erfarenheter, diskutera utmaningar och inspireras av hur kommuner, regioner, föreningsliv och andra aktörer arbetar runt om i landet.
Samtalen leds av en ciceron med särskild erfarenhet inom området. Varje bord har ett eget tema och deltagarna bidrar med sina perspektiv, frågor och exempel från den egna verksamheten.
Lunch serveras vid bordet under samtalet.
Datum och tid
4 november kl. 11:45-12:45
Teman för årets luncheon
1. Har vi rätt förväntningar på föreningslivet?
Det finns få saker som skapar så mycket värde för barn och unga som när kommuner och föreningsliv arbetar tillsammans. Samtidigt finns det få samarbeten som rymmer så många olika förväntningar, gråzoner och risker för missförstånd. I många kommuner lyfts föreningslivet och civilsamhället fram som en viktig aktör för trygghet, inkludering, fysisk aktivitet, psykisk hälsa och social hållbarhet. Men föreningslivet bygger på frivillighet, ideellt engagemang och egna drivkrafter. Hur hittar vi balansen?
I samtalet diskuterar vi vilka förväntningar som är rimliga att ställa på föreningslivet och vilket ansvar kommunen själv behöver ta. Hur bygger vi partnerskap där båda parter blir starkare, snarare än att föreningslivet blir en utförare av kommunala uppdrag? Vi delar erfarenheter, insikter och konkreta exempel.
Ciceron: ♟Daniel Nilsson, fritidschef, Helsingborgs stad
2. Fritidslotsar – arbetssätt, erfarenheter och utveckling
Allt fler kommuner arbetar för att stärka barns och ungas delaktighet i fritids- och föreningslivet och minska ojämlika livsvillkor. Fritidslotsar kan vara ett viktigt verktyg för att skapa broar mellan barn, unga, familjer och föreningslivet, men arbetssätten och organiseringen ser ofta olika ut.
Samtalet tar avstamp i erfarenheter från olika kommuner och stadsdelar samt i projektet Aktiv Fritid Järva, som sedan drygt tre år arbetar med fritidslotsar. Projektet har nyligen beviljats ytterligare två års finansiering med målet att verksamheten därefter ska integreras i ordinarie verksamhet. Vi utbyter erfarenheter och diskuterar metoder, samverkan, målgrupper, uppföljning, framgångsfaktorer och utvecklingsområden för det fortsatta arbetet.
Ciceron: ♟Helena Al-Tamimi, projektledare för ESF-projektet Aktiv Fritid Järva
3. Hela Sveriges arvsfond
Sedan 1928 har Allmänna Arvsfonden bidragit till att utveckla samhället. Under de senaste tio åren har mer än sju miljarder kronor fördelats till utvecklingsprojekt i civilsamhället. Kommuner och regioner spelar ofta en viktig roll som samverkansparter, framtida finansiärer och mottagare av projektens resultat. I vissa fall är de även själva stödmottagare i nära samarbete med civilsamhället.
I samtalet diskuterar vi hur samverkan mellan Arvsfonden, kommuner och regioner kan stärkas. Fokus ligger på hur vi tillsammans kan bidra till bättre förutsättningar för barns och ungas trygghet samt psykiska och fysiska hälsa. Vi pratar också om föreningarnas behov, hur Arvsfondens finansiering kan möjliggöra fler utvecklingsprojekt och hur kunskapen om fondens möjligheter kan nå fler aktörer.
Ciceron: ♟Kristoffer Soldal, handläggare, Allmänna Arvsfonden
4. Friluftsliv, naturkontakt och tidiga samordnade insatser för barn och unga i Region Jönköpings län
Barn och ungas hälsa står inför flera utmaningar. Stillasittandet ökar samtidigt som allt färre barn och unga vistas i naturen. För att skapa bättre förutsättningar för rörelse, återhämtning och välbefinnande behövs tidiga och samordnade insatser som stärker barns relation till naturen och friluftslivet.
Samtalet utgår från Region Jönköping läns satsning Psykisk hälsa och naturkontakt samt ett pågående utvecklingsarbete i länet för att skapa en struktur för tidiga och samordnade insatser för barn och unga mellan 0 och 18 år. Vi utforskar hur olika verksamheter kan samordna sina insatser och tillsammans stärka barns och ungas möjlighet till naturkontakt och ett aktivt friluftsliv.
Ciceron: ♟Lisa Bergström, utvecklingsledare och Lucas Seiron, processledare, Region Jönköpings län
5. Riktade kulturinsatser – hur ska de genomföras?
De flesta kulturaktörer inom kommun och civilsamhälle vill att deras verksamhet ska vara öppen för alla, oavsett bakgrund. Trots det är det ofta barn och unga med liknande erfarenheter och förutsättningar som deltar. Därför utvecklas runt om i landet riktade kulturinsatser med målet att öka tillgängligheten och nå fler målgrupper.
I samtalet diskuterar vi hur sådana insatser bör utformas och vilka antaganden som ligger bakom dem. Många satsningar syftar till att skapa ett nästa steg, där unga hittar vidare till föreningsliv eller andra långsiktiga sammanhang. Men vilka hinder för delaktighet finns egentligen? Hur definierar vi framgång, och vilka konsekvenser får olika synsätt för utformningen av riktade kulturinsatser?
Ciceron: ♟Sara Kihlman Wibe, administratör, Borlänge musikskola
6. Samverkan i det våldsförebyggande arbetet
I Järfälla bidrar ett förvaltningsövergripande våldsförebyggande arbete till att stärka både den fysiska och psykiska hälsan hos barn och unga. Genom att förebygga våld, våldsnormer samt hedersrelaterat våld och förtryck minskar risken för otrygghet, fysiska skador och långvariga konsekvenser som stress, oro och psykisk ohälsa.
Samtalet fokuserar på kultur- och fritidsverksamheternas roll i det våldsförebyggande arbetet och hur samverkan med andra aktörer kan stärkas. Genom sin närvaro i barns och ungas fritidsmiljöer kan verksamheterna bidra med meningsfulla aktiviteter, gemenskap och trygga vuxna som stärker känslan av delaktighet, sammanhang och social tillhörighet.
Ciceron: ♟Mariella Augustsson, avdelningschef, Järfälla kommun
7. Kultur för hälsa – kulturskolan som en del av det tidiga stödet
Allt fler kommuner söker nya sätt att stärka barns och ungas psykiska hälsa. Genom samverkan mellan kulturskola, elevhälsa och tidiga stödinsatser utvecklas arbetssätt där kultur används som en resurs för ökat välbefinnande, trygghet och delaktighet. Genom att sänka trösklarna till deltagande, exempelvis genom mindre grupper, låga avgifter och individanpassat stöd, kan fler unga få möjlighet att ta del av kulturskolans verksamhet på sina egna villkor.
Samtalet tar sin utgångspunkt i Järfälla kommuns arbete med Kultur för hälsa, där kulturskolan samarbetar med elevhälsoteam och tidigt stöd för att främja ungas psykiska mående. Vi utforskar vad som skiljer Kultur för hälsa från den ordinarie kulturskoleverksamheten, hur samverkan mellan olika verksamheter kan organiseras och vilken betydelse kulturutövande kan ha för barns och ungas hälsa. Vi diskuterar vilka erfarenheter, framgångsfaktorer och utmaningar som finns, samt vilket stöd som forskning, nationella nätverk och andra aktörer kan bidra med.
Ciceron: ♟ Camilla Freedman, avdelningschef, Järfälla kulturskola
8. Lokal kulturallians stärker kulturlivet
Ett starkt och levande kulturliv bygger på samverkan. I Jönköping har det fria kulturlivet gått samman i en gemensam kulturallians där både föreningar och enskilda utövare från olika konstformer samlas. År 2025 togs initiativet till ett årligt kulturting där utövare, politiker och tjänstepersoner träffas för att tillsammans skapa större genomslag för kulturfrågorna.
Samtalet utgår från erfarenheterna av att organisera kulturutövare med olika verksamheter och behov i samma nätverk. Vi utforskar vilka möjligheter som skapas genom samverkan över konstformsgränserna, hur det fria kulturlivet kan föra en konstruktiv dialog med politiken och vilken roll gemensamma forum, som kulturtinget, kan spela för kulturens utveckling.
Ciceron: ♟Per Andrén, enhetschef Kultur, Jönköpings kommun och Johanna Linder, Jönköpings fria kulturallians
Välj det ämne som intresserar dig mest och anmäl dig till det lunchsamtal du vill delta i. Antalet platser är begränsat.